Istermslistan syftar till att ge oss ett precist språk om is där det är viktigt, när vi vill förmedla information om is i t.ex. isobservationer. Målgruppen är primärt långfärdsskridskoåkare.
Så när vi säger t.ex. vrakis, så menar vi "is sönderbruten till mindre flak som sedan frusit ihop till en ojämn yta" och inte is med infrusna skeppsvrak eller någonting annat.
Målet är att varje viktigt begrepp för att beskriva is och isfenomen ska ha en entydig term med en bestämd definition. Utgångspunkten har varit det idag brukade språket. I första hand har något av de idag mest använda orden valts som rekommenderad term. Vissa termer har dock fått en snävare definition än hur de ibland används. Snöis är ett exempel på detta, som i det allmäna språket ibland används som synonym till stöpis, men som här definierats som "is bildad av snö som fallit i öppet vatten". Istermlistan utgår från det svenska språket, men definitionerna kan vara användbara även i andra språk.
Eftersom språket om is har stora lokala variationer, har en del synonymer och varianter tagits med. Istermlistans syftar inte till att vara en komplett isordlista, utan enbart till att definiera termer som är väsentliga för att beskriva is, så att isen åkbarhet kan bedömmas.
Istermlistan omfattar drygt hundra termer som kan vara användbara för att beskriva is. Dock klarar man sig bra med att behärska ett fåtal. De tio viktigaste är: ¤kärnis¤karnis¤, ¤stöpis¤stopis¤, ¤stöpa¤stopa¤, ¤vindbrunn¤vindbrunn¤, ¤råk¤rak¤, ¤slukhål¤slukhal¤, ¤vrakis¤vrakis¤, ¤överis¤overis¤, ¤saltis¤saltis¤ och ¤våris¤varis¤.
Begrepp som tydligt kan beskrivas med allmänna ord är inte medtagna i termlistan, t.ex. ”snötäckt is”.
Isfenomen som inte har direkt relevans för isbedömning har ofta inte tagits med. Men om fenomenet är vanligt omnämnt eller har relevans för förståelsen för is och isbildning kan det ha tagits med (t.ex. stöpvattenhål och bottenis). Många isfenomen har idag inte etablerade benämningar på svenska. Får de det kan de senare läggas till i termlistan.
Termer för gradering av isytans grad av ojämnhet är med få undantag medtagna, eftersom det saknas koncensus om vilka termer som bäst beskriver detta (blankis och apelsinskalsis är några undantag). Däremot har vi många ord som beskriver hur en ojämn yta har bildats (t.ex. vrakis, tallriksis, svingsprickor etc.), men som säger lite om hur ojämn ytan är eller hur lättåkt isen är. Problemet kan dock oftast lösas med tillägg av adjektiv eller kompletterande beskrivningar, t.ex. ”onjutbar tallriksis”, ”mindre partier av lättforcerad vrakis” eller ”glesa huggande snöfläckar som oftast kan rundas”.
Mer information om is finns på Think Ice. För grundläggande islära rekommenderas bl.a. Grundkurs i iskunskap som finns där.
Istermlistan är sammanställd av Johan Porsby.
Tillbaka till istermlistan
Senast uppdaterad: 2019-08-28